Vi hade turen att rida inomhus igår när dressyrstaketen från programridningen som varit tidigare under dagen stod kvar. Det var ett perfekt tillfälle att känna på programmet på en yta med rätt mått. Just det där med ytan kommer att bli vår största utmaning imorgon. Att forma Sixten i hörnen var också lite svårt då han inte riktigt bibehåller stödet i yttertygeln och formar sig runt innerskänkeln. Men som sagt vi får ta det som det kommer. Bara att vi ska ställa upp känns roligt. Ridpasset i sig var lite kämpigt rätt igenom, både på ett positivt och negativt sätt. Vi hade det lite struligt i början då vi inte riktigt var helt överens, men när vi hade kommit igång gick han stundtals riktigt bra. Känslan när vi avslutade ridpasset var bra och den tar vi med oss.