Sixten känns såpass fräsch nu, så idag tog vi fram två cavalettibockar och ställde ut i ridhuset. Dels för att göra något annat, men också för att hitta framåtbjudningen. Han var mjukare och mer samarbetsvillig idag. Ju mer jag rider, desto bättre känns han och det är positivt. Redan från start var jag noga med att hitta aktiviteten i samtliga gångarter. Det finns inget som heter att sega och dra benen efter sig. Istället fick han aktivt jobba hela passet, och det gav utdelning snabbare. 

Mot slutet skuttade vi över de två cavalettibockarna vilket kändes väldigt okomplicerat. Han tyckte det var roligt och sög tar i "hindret". Den första gången såpass mycket att han drog iväg helt. Så länge han tycker det är roligt gör det inte så mycket om han blir lite stark första gången. Bara han lyssnar nästa gång.